Har väldigt svårt med det här o välja kyrka. Visst egentligen finns ju Gud överallt så det ska väl som inte spela någon större roll. Det blir nog bra hur man än väljer. Kanske är jag egentligen för bränd av kyrkovärlden och därför drar mig för att välja en. Behöver man ens välja? Kanske man kan gå till lite blandat. Kommer jag säkert göra men skulle ändå som va skönt o gå lite oftare till en som man kan få lite samhörighet i.
Allians ligger ju närmast. Den känns väldigt trevlig, familjär, mysig. O me bra tankesätt kring cellgrupper o så. Fast dom startar efter nyår. Och är inte sådär supermånga ungdomar. Härlig ungdomsledare! ungdomspastorn verkar bra också.
Ändå är det nåt som drar till Pingst. Egentligen tycker jag den är lite för stor. O ibland lite väl hypad. men då får man variera sig. Dock är det skönt att man får stå om man vill det. Får sträcka ut handen i lovsång. O det känns okey i pingst, ingen tittar snett. som det kan kännas folk gör i andra kyrkor. O så ska det inte vara. Man ska få dansa, sjunga, va tyst, ära Gud på just det sätt man vill.
Jag vet inte Allians eller Pingst. Allians känns bra o ändå dras jag till Pingst. Vilken vill jag ha som "familj"? Give me a sign please =) Vill som känna mig hemma någonstans. Men är rädd för att mina förväntningar och förhoppningar inte kommer mötas. Att jag är ensam i kyrkan igen. Vilket nog är en av de värsta känslor som finns.
Jobbat idag på Bibblan. Mys. Ska få jobba 5 nov igen. Wiih. Lite men alltid nåt.
Lånade Tomas Andersson Wij innan jag gick hem också.
Lyssnar. Myser. Det är fint.
jag tror på fjällstugan!
SvaraRadera